Djurgårdsstaden är kanske mest känd för sin miljövänliga arkitektur. Det är nog ingen slump att staden väljer att satsa på ett miljövänligt område just här, på den kungliga marken. Området har sedan länge varit omgärdat av fina strövområden som Stora Skuggan, Frescati och Hagaparken och räknas som en del av Kungliga Djurgården. Närheten till vattnet vid Lidingö, och de lummiga kvarteren i Hjorthagen, har nog också gjort att man har valt att satsa på det miljövänliga, som ligger helt rätt i tiden.
Norra Djurgårdsstaden fick pris för “bästa hållbara stadsdel” i C40 Awards år 2015. C40 är en organisation som kopplar ihop de största städerna i världen som jobbar för att lyfta upp miljö-och klimatfrågor. C40 awards delas ut i fem olika kategorier varje år, så som “energi” “sophantering”, “framtid” och “rörlighet” och “aktion”. Det är också ett av 17 projekt som ingår i ett världsomspännande klimatprogram som drivs av Clinton Climate Initiative, och Norra Djurgårdsstaden är en slags “testplats” för att undersöka hur man kan bygga miljövänligare städer.
Tack vare att Norra Djurgårdsstaden är ett sådant genuint projekt där mycket pengar har lagts på att utveckla det miljövänliga området, så har lägenheterna kostat en del att köpa. De flesta köpare kanske har haft råd med den ganska stora kontantinsatsen och kunnat ta ett huslån till bostaden, men ett privatlån till inredningen kan ha varit på sin plats för tiden efteråt.
De arkitekter som har varit inblandade i den nya bebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden är bland andra Vera arkitekter, Joliark, Rb Arkitektur, Arkitema Architects, Belatchew arkitekter, Wingårdh arkitektkontor, schweiziska Herzog & de Meuron samt Fojab. Tre byggnader i Norra djurgårdsstaden blev nominerade till Årets Stockholmsbyggnad 2017, däribland en förskola, och flerbostadshus på Grythundsgatan och Husargatan.
Kvarteret “Muddus” blev nominerat till Årets Stockholmsbyggnad 2016. Det är ritat av Wingårdhs arkitektkontor och är ganska speciellt med rödglaserat tegel som ger ett mycket säreget och glatt intryck med en stark glans som nästan ger ett lego-liknande sken. Det kännetecknas också av de små men kraftiga, legobitsstora balkongerna som ser ut att sticka ut ur fasaden på slumpmässiga ställen. Juryn motiverade nomineringen med att det är ett djärvt projekt som sticker ut och väcker känslor, och det håller vi med om.
Man kan sammanfatta DJurgårdsstaden med att det krävs en del kunskap om de olika miljöfaktorerna när man ska njuta av områdets arkitektur. Trots en hel del ljusglimtar, såsom kvarteret Muddus, så verkar Norra Djurgårdsstaden vara som vilken annan förort som helst, om än lite mer välpolerad. Men det finns så mycket mer under fasaderna på husen än det som syns, och designval som säkert kommer att vara både viktig för och inspirera oss i framtiden.
