Hjorthagen

Hjorthagen gränsar till Norra Djurgården och Ladugårdsgärde och räknas in i Östermalms stadsdelsområde. Merparten av Norra Djurgårdsstaden ligger inom gränserna för just Hjorthagen.

För flera hundra år sedan, på 1100-talet, var Hjorthagen en liten ö vid namn Husarne där människor bodde i byarna Söderhusarne och Husarne. Endast en liten yta av ön var odlingsbar, det mesta var berg, vilket förmodligen inte gjorde ön jättepopulär att bo på. Magnus Ladulås skänkte Husarne till S:t Clara Nunnekloster år 1288 men då Gustav Vasa år 1527 bröt med katolska kyrkan föll Husarne under kronan. Johan III planerade snart in en kunglig jaktmark på platsen och ett antal hjortar och renar placerades ut år 1579. Ett 20 kilometer långt och tre meter högt staket byggdes för att hålla rovdjuren ute och hjortarna inne men bara trettio år senare var staketet fallfärdigt och hjortarna ansågs uppta alltför stor yta. Ett nytt staket byggdes, över en mindre yta, där 183 hjortar hölls och från denna tid i historien har området fått sitt namn. Hjortarna fick lämna platsen i slutet av 1800-talet då Stockholms stad köpt området av staten, började att bygga Värtagasverket och skapade en industriförort. Hjortarna flyttades till Mariefred och där finns Hjorthagen fortsatt kvar än idag.

I Hjorthagen med omnejd finns främst lägenheter och är man intresserad av hus får man titta lite längre bort. En eftertraktat område att bo i, om än något dyrare, är Djursholm. Letar du efter hus kan du gärna se vad som är till salu i djursholm – kanske hittar du din drömbostad just där! En bit från stan men fortsatt vid samma vatten som Hjorthagen. Djursholm grundades långt senare än Hjorthagen, närmare bestämt år 1889, och har alltid präglats av stora tomter med villabebyggelse. Dock finns här idag även flerfamiljshus.

Byggnader som lockar

I såväl Hjorthagen som Djursholm finns det byggnader som sticker ut; i Hjorthagen de välkända gasklockorna och i Djursholm det vackra Djursholms Slott.

När gasen gjorde entré i Stockholm och staden kunde lysas upp nattetid fick arkitekt Ferdinand Boberg uppdrag att bygga gasklockor i Hjorthagen. Klockorna blev kända, Stockholms stolthet, och vid finbesök åkte man gärna hit och visade upp “framtiden”. Klockorna används inte längre men ska bevaras som de historiska monument de är.

Djursholms Slott fick sitt nuvarande utseende på 1600-talet men har anor från 1400-talet. Här har man drivit lantbruksskola och huserat adelsfamiljer men idag är det Danderyds kommun som har sina kontor och sammanträdeslokaler i byggnaden. Dagens utseende signeras Svante Gustavsson Banér som, bland annat, lät Giovanni Anthoni och Hans Zauch utföra stucktaket i stora salen.